Sophanneth

Igår gick jag och lade mig ganska tidigt för att ligga och läsa innan jag somnade. Efter kanske en halvtimme smyger lillkillen in på mitt rum, när han ser att han är vaken så kastar han sig genom myggnätet och lägger sig på min arm. Och där ligger han, i ca en halvtimme, bläddrar lite i min bok, försöker kittla mig, jag kittlar tillbaka, busar lite, han drar sina fingrar genom mitt skägg (det är väldigt udda att ha kroppsbehåring i det här landet), rycker i mitt brösthår, kittlar mig lite till, tittar lite på bilderna i boken, borrar in sig mot min axel och vips så har han somnat. Han är verkligen den sötaste lilla krabaten på 4-5år och på dagarna springer han runt som en orkan i huset. Vi förstår inte ett ord av vad den andra säger men när han igårkväll tittade upp mot min ansikte med sina stora bruna ögon och försiktigt sa "Love" och fnissade lite när han insåg att han sa rätt, då smalt mitt hjärta. Det kommer bli tråkigt att åka härifrån, lite grann i alla fall.

Kulturkrock

Familjen är väldigt trevlig och snäll och extremt omhändertagande. För omhändertagande. Jag klarar inte av mycket mer, tur att jag åker till Bangkok. Det är extremt enerverande att de ska ha 100% kontroll hela tiden. Det går så långt att Red räknar hur många gånger jag går på toaletten, det är inte ens ett skämt. Varannan dag frågar han om min mage är bra. Han lär ju märka om jag mår skitdåligt och jag kan berätta för honom om det är någon mat jag inte klarar av, han behöver inte fråga. Jag förstår att de vill väl och att det inte kan vara så lätt att ha en främling i sitt hus som en ska ta hand om samtidigt som en måste lite på den trots att en inte vet något om personen. Men jag bir så trött på det! Jag kommer från en kultur där jag får vara ifred om jag vill! Det här med att koppla av med en bok eller jobba ostört existerar liksom inte här. Han vet att jag har bott ifrån mina föräldrar i snart tre år men det hjälper liksom inte för här gör en allting tillsammans, hela familjen, oavsett ålder.

Droppen var idag, familjen skulle åkt iväg på bröllop i kväll och vara borta ett par dagar, jag har sett fram emot det här så himla mycket! Det skulle bli så skönt att få bestämma själv när jag går upp, vad och när jag äter min mat och kunna använda mopeden utan att fundera på om de egentligen hade behövt ha den. Så blir det ju inte riktigt då, inte nog med att de inte åkte ikväll utan istället i morgon efter frukost så har Red nu bjudit in sin svåger med fru att bo här under tiden som de är borta! Jag kommer inte få vara ensam! Jag kommer inte få laga pasta och äta bröd till frukost! Jag blir så otroligt trött… Jag tog upp det med honom, när jag insåg att allihop inte skulle åka iväg i morgon. Jag har haft det på känn hela helgen att han inte har varit helt öppen mot mig med planerna inför bröllopet. Jag tror verkligen att han vet att jag sett fram emot att vara ensam men han smiter liksom undan. När jag konfronterade honom låtsades han först inte förstå vad jag sa, sen förklarade han att de inte ville med på bröllopet utan skulle stanna här. Ja men varför? Varför ska de stanna här istället för att bo i sitt eget hus, är det för att någon måste laga mat åt mig? Är det för att du inte vill att jag ska vara ensam i huset? Nej, nej ingenting sådant, det bedyrar han, säger rakt ut att det inte finns någon anledning… Jaha, säkert. Varför kan han inte vara ärlig mot mig istället? Det vore så mycket enklare. Nu måste jag ändra planer, jag kommer inte få laga mat ostört i köket det kan jag lova. På samma sätt som jag inte får tvätta mina kläder utan att höra att jag gör fel. Kommer antagligen vara
hemma så lite som möjligt istället de här dagarna dels för att få göra som jag vill men även för att dessa människor i stort sett kan två ord engelska och det tar ännu mer energi när jag inte kan kommunicera med folk. Det har jag nog av på SEADO.

Alltså det känns lite som ett nederlag att säga det men jag kommer inte bo hos en Kambodjansk familj mer än en månad. Jag tror nämligen att Robert och Sofie haft det likadant när de bott hos sina respektive familjer. Jag klarar inte av att ha någon som ska ha sån stenkoll på mig hela tiden, det tar för mycket ork och när jag är ”hemma” vill jag samla energi inte bli av med den. Förlåt mig, jag ger upp, jag är en dålig utlandsvolontär som inte klarar av att ta till mig kulturen ordentligt. En månad räcker.

Tidstjuven

Jag har varit i Siem Riep med min kusin och tittat på
tempel. Det var väldigt skönt att komma bort från familjen lite och umgås med
folk som inte bara kan flytande engelska men även svenska! Vi hade
jättetrevligt och satt och åt middag på en mysig restaurang i flera timmar
tillsammans med hans flickvän och deras nya backpacker kompis från Frankrike.
Jag har börjat uppskatta timmarna utan min kambodjanska
familj då det tar väldigt mycket energi att umgås med Red och kidsen. Igår blev
jag till och med irriterad på honom, vilket är första gången. När vi satt och
åt lunch frågade han om jag ville med och bjuda in folk från landsbygden till
hans vänners bröllop. Eftersom jag berättat för honom att jag gärna ser hur
livet ute på landet fungerar och hur en dag i deras vardag ser ut så sa jag ja.
Om han kunde lova att vi skulle vara tillbaka innan fem eftersom jag hade
planer på kvällen. Tre gånger sa han att vi skulle vara tillbaka klockan fyra.
Vid två kom vi iväg och åkte i ca 40min innan vi kom fram, där satt vi och
väntade länge på hans vänner som vi sen pratade lite kort med. Sen ville han
visa mig en skola där han för några år sedan ledde ett projekt och installerad
ett litet vattenreningsverk. Det var faktiskt ganska häftigt och nu supportat
skolan hela området med rent vatten, väldigt bra grej men det var inte därför vi
hade åkt dit och klockan närmade sig fyra. Vi åkte alltså vidare i ca 20min
längre ut på landet tills vi kom fram till en smal bro där vi var tvungna att
byta från bil till moped och till slut kom fram till hans vänners hus som alltså
har ett risfält. Coolt om jag hade kunnat se hur det fungerade men det gick
inte. När vi väl är framme berättar Red att de bara jobbar på fältet mellan maj
och augusti men jag ville ju se hur de hade det så därför tog han med mig dit…
Helt meningslöst. Vi satt hos hans vänner och de pratade khmer och jag väntade
på att vi skulle åka tillbaka, de hade inte ens speciellt mycket att säga till
varandra men vi satt där i nästan en timme. Som tur var så hade de väldigt söta
hundvalpar som jag kunde gosa lite med. Tjugo över sex var vi hemma!
Det som är mest irriterande är att han inte kommunicerar med
mig, om han hade berättat vad han planerat att vi skulle göra så kunde vi ju
gemensamt kommit fram till om det var värt det eller inte. Hade han berättat
från början vad vi skulle göra och vart så kunde jag sagt från början att vi
inte skulle klara det på två timmar.
I morgon åker hela familjen iväg på bröllop, jag har alltså
hela huset för mig själv i två dagar, det är en sådan lycka! Jag får bestämma
vad jag ska äta och när jag ska gå upp på morgon själv och jag är inte beroende
av att kolla om mopeden är ledig eller om jag kan få skjuts när jag ska till
SEADO, helt fantastiskt! Efter det
tänker jag att jag laddat upp mig tillräckligt för att umgås med dem och vara
trevlig i ett par dagar innan jag och Robert åker till Bangkok på torsdag och
turistar! Det blir nice.

Sen sist

Jo men så att, sen sist har jag tagit en sväng med Red och familjen till Siem Riep. Det blev ingen tur till Love Garden, när vi satte oss i bilen fick jag reda på att vi skulle åka till Angkor Wat istället och titta på tempelen och hälsa på Reds pappa, jaha den turen tar ju bara en och en halv timme istället för 10min :P På vägen fick vi punktering och framme tittade vi på apor.

Under helgen har vi varit på bilresa 14mil bort. Jag minns inte vad stället hette men vi tog med släktingar dit för att äta middag och spela vollyboll, tyvärr så glömde jag kameran hemma men det var väldigt kul att spela och vi drack mängder med öl. Jag har nu också druckit palm wine - hembränt hel enkelt, det var inte gott men antagligen typ 40 % och när Red såg vad jag drack blev han tossig och skrek att min mage inte skulle klara det :p Han är så omhändertagande, han har koll på hur många gånger jag går på toaletten och frågar mig ca fem gånger om dagen hur det är med min mage :P Lite irriterande är det och framför allt så förstår han inte att jag oftast bara kissar när jag går på toa trots att jag har förklarat att jag inte tycker om att kissa utomhus... Typ så.

Det har även regnat typ hur mycket som helst fredag, lördag vilket resulterar i långa strömavbrott och dåliga väger.

Idag har jag hängt på SEADO och skrivit ner frågor jag ska utvärdera våra målgruppsfamiljer med och ivkäll ska jag ut med Clay. Det kommer bli jätteskönt att hänga med någon som kan prata engelska på riktigt även om Australienare använder mycket slang jag inte förstår mig på men det kommer ändå vara bättre än den khmerska engleskan.

I morgon åker jag och Red till Siem Riep igen för jag ska träffa min kusin David och hans flickvän Sofia! Det kommer bli nice! Lite riktigt backpacker turism mitt i jobbandet ;)

thihi

Finast i världen! Det känns mycket bättre.

Idag är jag frisk och all energi har kommit tillbaka gånger tio så jag tror Red får fnatt på mig. Efter att ha haft ett långt chatt-möte med Sofie där vi benat ut det mesta jag funderat över och skrapat fram en massa dokument från SEADO som jag kan ha behov av så bestämde jag mig för att tvätta. När jag sa det till Red så tittade han bara på mig "Yes, after lunch" ja jo men jag kan ju börja nu :P Så visade han mig hur en gjorde för tidigare gjorde jag tydligen inte bra nog och så åt vi och så fortsatte jag tvätta och på eftermiddagen nu ska vi ta bilen iväg till "Love Garden" dit alla nygifta åker för att ha photosessions, ska bli spännande, jag kommer väl ta en del bilder ;)

I morgon har jag möte med Mr Samnang som är chef för SEADO, ska försöka få fram några modeller för utvärdering av saving groups-projekt, det är det vi har med de fem familjer som fått lån av Krama Project genom försäljningen av sjalarna. Har även försökt få tag på Mr Dara hela dagen som är vår kontaktperson till familjerna för att åka ut dit på studiebesök men han svarar inte :P Jaja får försöka igen helt enkelt. Som sagt massa ny energi och ingen jobbig hemlängtan som gnager.

I morgon ska jag ringa ett par vänner till Sofie som bor här i Sisophon och fråga om de vill dricka öl och på söndag verkar det som om jag ska åka till Siem Riep och möta min kusin David och hans flickvän Sofia för att se Angkor Wat. Det blir nice det

Kunde inte låta bli...

Hej

Nu är det Mire igen. När han är såhär ynklig så kan jag inte annat än att svara genom att skriva lite...

Jag vet inte om det kommer göra något bättre, men jag håller med dig.

Jag hade precis vant mig vid att behöva trycka ihop mina saker i badrumsskåpet innan det helt plötsligt såg ut såhär.

Tomt.

Jag har i alla fall fixat en nedräkning. Så känns det inte riktigt lika tungt att det är så tomt varje kväll när jag ska borsta tänderna. Vi har nästan kommit halvvägs.

Tills dess, ta hand om dig min älskade.

/Mire

Sjuk alltså

Har legat i sängen typ hela dagen, så fort jag tagit mig nerför trappan så har jag tappat all energi. Det suger :P Ska försöka få i mig lite middag i alla fall för de andra måltiderna har inte gott så bra. Just nu ligger jag i sängen och lyssnar på musik som min kärlek skickade med mig, får mig att gråta lite grann av längtan tillbaka. Blir lätt så när jag inte mår helt hundra och inte sysselsätter mig med något. Men det känns inte helt rättvist då. Jag hade ju knappt hunnit vänja mig vid allt det fina i Stockholm och att bo med den jag älskar också åker jag iväg... Det suger. Tre veckor och två dagar är det kvar tills hon kommer hit, sen ska jag stanna kvar här lika länge till... Men som sagt bara jag får in en slags vardag så känns det nog lättare, det kändes mycket bättre redan igår men så blev jag sjuk och nu när jag varit tvungen att skjuta upp mitt jobbande lite så känns det inte lika bra längre. Tror nog att jag är frisk i morgon då så då börjas det på nya kula. Iväg till SEADO och snacka med chefen där sen kontakta Mr Dara som är våran mellanhand till de familjer jag ska utvärdera. Ska även kontakta en kille som heter Vinchet som ska vara en riktigt bra tolk att använda sig utav här i Sisophon.

Ja jo det finns ju en plan alltså, hoppas bara energin finns också.

Alabama, Arkansas,

I do love my Ma & Pa

Not the way that I do love you

Holy Moley, Me-oh-My,

you're the apple of my eyeGirl,

I’ve never loved one like you

Man, oh man, you’re my best friend,

I scream it to the nothingness

There ain’t nothin’ that I need

Well, hot & heavy, pumpkin pie, chocolate candy, Jesus Christ

There ain’t nothin’ please me more than youAhh,

Home

Let me come

Home

Home is wherever I’m with you

(2x)La la la la, take me Home

Baby,

I’m coming Home

I’ll follow you into the park,

through the jungle, through the dark

Girl, I’ve never loved one like you

Moats & boats & waterfalls, alley ways & pay phone calls

I’ve been everywhere with you

That’s true

We laugh until we think we’ll die, barefoot on a summer night

Nothin’ new is sweeter than with you

And in the streets we're running free like i's only you and mee

Geez, you’re somethin' to see

.Ahh, Home

Let me come Home

Home is wherever I’m with you

Bröllopet

fuck blogger

Insåg att det var fler bilder än en som försvann

Dagen innan bröllopet!

Detta är alltså dagen inför det stora

bröllopet där jag vara en av tre bestman till min absolut bästa vän Sean, som jag mött typ två gånger tidigare, han kan ca tre ord engelska och verkar inte överdrivet glad över att två baranger han inte känner bredvid sig på den största dagen i hans liv. Fast å andra sidan vet jag inte om han vill gifta sig överhuvud taget, det är lite svårt att klura ut det där när vi inte pratar samma språk, har i alla fall kommit fram till att det inte är ett arrangerat bröllop.

Visst är det för övrigt en fantastisk staty de har i Molkoy Barey där bröllopet hålls...

som för alla andra kambodjanska bröllop så reser de gigantiska tält där hela cermonierna hålls, och maten äts och danserna dansas. Bor en då inne i

stan så ockuperas hela gatan så att bilar inte kan köra den vägen :P Bröllopet håller alltså på i två dagar, vilket i och för sig är ett litet bröllop här, stora bröllop varar i sju dagar. Dag ett körde de dit munkar som skulle be för det blivande brudparet, jag och Robert gör vårt bästa för följa traditionerna, med noga övervakning från två gamla khmerska damer som satt och stirrande på oss hela bönen för att vi skulle göra rätt.

Ungefär nu börjar jag bi riktigt irriterande på blogger för att det inte lägger upp mina bilder som jag vill och nu lyckades den även ta bort en bild...

well fuck it, Robert testade i alla fall att simma och fånga fisk även om han inte lyckades fånga någon :P Sen dansade vi hela natten... Fast det gjorde vi ju iofs inte men det kändes som det, mellan sju och tio kanske :P Sen gick vi och lade oss för att gå upp klockan fyra morgonen efter, dagen för det stora bröllopet! :D Fler bilder kommer

Mandomsprovet

Det skulle kommit upp en film men den tog för stor plats så ni för nöja er med före och efter bilder. Fyra kokosnötter fick jag ner och skrapade av skinnet på tån och på insidan av armarna, men det var det värt ;)

Långt hemifrån

Idag åkte Sofie tidigt tillbaka till Pnom Phen så hela dagen är jag ensam svensk i byn. Ungefär i en timme till för sen kommer Robert hit, han ska alltså hjälpa mig lite med bröllopet och titta på hur jag ser ut i de fantastiska kläderna jag kommer använda. Han ska även få ta en massa bilder. Hur som helst, bröllopet är flyttat till söndag och måndag så vi får se vad jag och Robert hittar på fram tills dess. Nästa vecka ska jag alltså börja jobba också, känns som att jag har skrivit det tidagare men det är då var ansvariga på SEADO kommer tillbaka så han ska ta med mig till familjerna som är involverade i projektet så att jag kan börja utvärderingen av hur det har gått och så där.

Just nu känns det rätt lugnt med allting men jag måste säga att humöret har gått lite upp och ner. Det tar väldigt mycket energi med solen och språket och att hela tiden umgås med personer en inte känner. Jag saknar min flickvän och jag har i stunder funderat på vad jag gör här. Jag tror dock att det kommer bli bra nästa vecka när jag får börja jobba ordentligt och det känns väldigt bra här hemma med familjen och miljön. De är extremt omhändertagande och det kan bli lite frustrerande när de ska sätta fram stol åt en hela tiden när andra sitter på golvet och om jag vill diska efter maten så får jag typ smyga iväg och ignorera Red när han ropar att jag bara ska lämna disken. I dag sa han till och med att om jag hade något som behövde tvättas så skulle jag lämna det till honom (antagligen hans fru) när jag frågade varför så sa han att det var för att jag inte kunde... Jaha ja, jag tänker minsann fortsätta tvätta mina egna kläder, så det så. Jag får väl lära mig då, fast jag tycker inte jag är så dålig på det. Jag fick ju bort juicefläckarna på mitt linne!

dagarna går

Här sitter jag alltså och tvättar...

Köpte en fotboll till killarna, det var populärt så nu lirar vi på kvällarna :)

Yngsta sonen med mellankillen, vet inte varför bilden inte ville vända på sig dessvärre

Var på besök hos de som ska gifta sig i helgen, de plockade kokosnötter. Helt sjukt fasinerande faktiskt, jag vågade inte försöka själv men jag kommer testa innan jag drar härifrån :P

Jag fick frågan om jag orkade en eller två nötter... inte vet jag, svarade jag men efter att ha druckit upp en så var jag jävligt mätt.

Här fiskas det inför middagen, det var imponerande att titta på men jag hoppande inte i det där vattnet för att fånga upp nätet, faktiskt...

Här står alltså den blivande brudgummen som jag ska vara bestman till i helgen och förbereder sig på att kasta ut nätet.

Jo men alltså om jag inte har skrivit det så bad Red mig redan i söndags när jag kom att överväga om jag ville vara på bestman på hans systerson-sons bröllop i helgen. Helt galet men efter att ha blivit aningen insatt (långt ifrån tillräckligt antagligen) i vad det handlar om så tackade jag ja. Så efter helgen kommer ni få se fantastiska bilder på mig i typiska kambodjanska bröllopskläder, hållandes frukt och paraplyer och allt vad det är.

Internationella kvinnodagen

Detta är de två mellanpojkarna och Red, spelandes dataspel. Det är de de gjör oftast på eftermiddagarna när det är för varmt för att vara ute.

Den här bilden är den enda som är kvar efter att jag råkade radera massa bilder när vi var uppe vid pagodan, så alla bilder på statyerna är borta men vi fick en del fina historier om de hinduiska gudarna och vi hälsade på hos en munk som bodde i ett av de mindre templen. Fantastiskt faktiskt (har jag redan skrivit detta eller försvann det inlägget) Jaja utsikten var fin i alla fall

Idag är det en röd dag i hela Kambodja på grund av internationella kvinnodagen. Inga skolor är öppna och de flesta är lediga från jobbet. Red tycler det är jätteviktigt med den här dagen och han är noga med att han och hans söner hjälper frun hela dagen. Till exempel så tvättade Sophanna sina egna kläder i dag, det ni. Jag tvättade för första gången igår, det var ganska rogivande men jag fick ont i ryggen och tröttnade efter en halvtimme. Tänker att det funkar så länge en inte har så mycket tvätt ;)

Jag har lite bilder här från när vi var ute med World Food Program igår. Det var också en upplevelse. Vi åkte ut med moto ca en halvtimme från centrum där SEADO mötte upp med en del familjer som är med i programmet. Varje familj fick 25kg ris var och de var som HIV-positiva fick även en lektion i säkrare sex och en del kondomer. Alla som kom dit fick även lektion i hygien och det verkade vara en väldigt duktig person som höll i lektionerna även omjag inte hängde med på vad som sas eftersom det var på khmer.