Långt hemifrån

Idag åkte Sofie tidigt tillbaka till Pnom Phen så hela dagen är jag ensam svensk i byn. Ungefär i en timme till för sen kommer Robert hit, han ska alltså hjälpa mig lite med bröllopet och titta på hur jag ser ut i de fantastiska kläderna jag kommer använda. Han ska även få ta en massa bilder. Hur som helst, bröllopet är flyttat till söndag och måndag så vi får se vad jag och Robert hittar på fram tills dess. Nästa vecka ska jag alltså börja jobba också, känns som att jag har skrivit det tidagare men det är då var ansvariga på SEADO kommer tillbaka så han ska ta med mig till familjerna som är involverade i projektet så att jag kan börja utvärderingen av hur det har gått och så där.

Just nu känns det rätt lugnt med allting men jag måste säga att humöret har gått lite upp och ner. Det tar väldigt mycket energi med solen och språket och att hela tiden umgås med personer en inte känner. Jag saknar min flickvän och jag har i stunder funderat på vad jag gör här. Jag tror dock att det kommer bli bra nästa vecka när jag får börja jobba ordentligt och det känns väldigt bra här hemma med familjen och miljön. De är extremt omhändertagande och det kan bli lite frustrerande när de ska sätta fram stol åt en hela tiden när andra sitter på golvet och om jag vill diska efter maten så får jag typ smyga iväg och ignorera Red när han ropar att jag bara ska lämna disken. I dag sa han till och med att om jag hade något som behövde tvättas så skulle jag lämna det till honom (antagligen hans fru) när jag frågade varför så sa han att det var för att jag inte kunde... Jaha ja, jag tänker minsann fortsätta tvätta mina egna kläder, så det så. Jag får väl lära mig då, fast jag tycker inte jag är så dålig på det. Jag fick ju bort juicefläckarna på mitt linne!