Sophanneth

Igår gick jag och lade mig ganska tidigt för att ligga och läsa innan jag somnade. Efter kanske en halvtimme smyger lillkillen in på mitt rum, när han ser att han är vaken så kastar han sig genom myggnätet och lägger sig på min arm. Och där ligger han, i ca en halvtimme, bläddrar lite i min bok, försöker kittla mig, jag kittlar tillbaka, busar lite, han drar sina fingrar genom mitt skägg (det är väldigt udda att ha kroppsbehåring i det här landet), rycker i mitt brösthår, kittlar mig lite till, tittar lite på bilderna i boken, borrar in sig mot min axel och vips så har han somnat. Han är verkligen den sötaste lilla krabaten på 4-5år och på dagarna springer han runt som en orkan i huset. Vi förstår inte ett ord av vad den andra säger men när han igårkväll tittade upp mot min ansikte med sina stora bruna ögon och försiktigt sa "Love" och fnissade lite när han insåg att han sa rätt, då smalt mitt hjärta. Det kommer bli tråkigt att åka härifrån, lite grann i alla fall.